• radikalt skiljer sig från linjär ekonomi som råder i dag,
• baseras på värdeskapande, dvs. kontinuerlig bearbetning och återanvändning av resurser - ett slutet kretslopp utan avfall som stannar kvar,
• utformas med hjälp av åtgärder som återställning, ekodesign, regenerering, minskning, återvinning som används i ekonomin som helhet från produktion till konsumtion och på alla steg från enskilda produkter och tjänster till makroekonomi,
• syftar att nå hållbar utveckling när det gäller ekonomi, samhälle och miljö för nuvarande och kommande generationers välfärd.
är en modell som råder i moderna marknadsekonomier. Produktion, distribution och konsumtion struktureras som en sekvens av åtgärder som sker längs enkelriktad kedja med början (anskaffning av resurser) och änden (bortskaffande). I detta system som använder utvinn-producera-använd-släng”-modellen är värdeskapande resultat av (omfattande eller intensivt) utnyttjande av människor och naturresurser. På grund av de rättssystem som accepterar principer för linjär ekonomi, behöver aktörer inte räkna med kostnaderna för deras negativa miljöpåverkan. I de flesta fall har företag inga andra begränsningar i tillgång till naturresurser utanför deras egna finansiella möjligheter.
är en tillfällig modell mellan linjära ekonomier och cirkulär ekonomi. Modellen införs resurseffektiv och miljövänlig teknik i enskilda delar av distributionskedjan. Detta möjliggör användning av lämpliga regler för ett slutet kretslopp, såsom återvinning, regenerering, kompostering och energiåtervinning. Systemet fortsätter att orsaka ”slöseri” med naturresurser och människor som inte återvinns eller återställs till den ekonomiska cykeln (eller används av människor).
definierar en rad principer för produktion och konsumtion som skiljer sig radikalt från det linjära systemet och utvecklar lösningar av ”grön ekonomi”. CE kräver mer omfattande utformning av alternativa lösningar under produkternas hela livscykel (från anskaffandet av råvaror, tillverkning, konsumtion till återvinning av materialet för ytterligare bearbetning) och antagande av mönster som bygger på ett slutet kretslopp inom hela det ekonomiska systemet. Den cirkulära ekonomin baseras på värdeskapande genom återställning, regenerering och återanvändning av resurser och på ständiga resursflöden på flera nivåer .
Den cirkulära ekonomin är möjlig tack vare nya typer av affärsmodeller; teknik; konsumtionsformer som förkastar ägande och bygger på aktiva användare istället för passiva konsumenter; nya typer av offentliga organ; lagstiftning och politiker som uppmuntrar att minska resursförbrukningen.
Dagens linjära marknadsekonomier innehåller vissa cirkulära aspekter som återvinning, underhåll, kompostering, etc. och är också inriktade på att optimera och ekonomisera användningen av (alla) eventuella produktionsresurser.
Men även om de försöker ta hand om miljön och öka deras ekonomiska effektivitet, kan de inte minimera avfall och avsevärt minska förbrukningen av naturresurser.
I tabellen nedan sammanfattar vi de viktigaste egenskaperna hos den linjära ekonomin,den gröna (hållbara) ekonomin och den cirkulära ekonomin. Vi skiljer mellan två faser i genomförandet av den cirkulära ekonomin. I fasen Cirkulär ekonomi 1.0 har vi inkluderat cirkulära element och innovationer som är tillämpliga på företagsnivå och inom en snar framtid. Fasen Cirkulär ekonomi 2.0 strävar efter en mer systematisk övergång och förutsätter ett skifte mot ett nytt socio- och teknoekonomiskt paradigm.
| linjär ekonomi | hållbar/grön ekonomi | cirkulär ekonomi 2.0 | cirkulär ekonomi 2.0 | |
|---|---|---|---|---|
| Ledtråd | Take-make-use-dispose / Utvinn, producera, använd och släng | Cradle-to-grave / vagga till grav | Cradle-to-cradle / vagga till vagga | Spaceship Earth / Rymdskeppet Jorden |
| Ekonomiskt värdeskapande | Tillväxt genom omfattande eller intensiv resursanvändning | Investeringar och innovationer inom hållbar teknik | Innovation i cirkulär design av resurser på nischnivå | Konkurrenskraftig/rätt position i en framväxande cirkulär regim för resurser |
| Produktionsekonomi inom turismsektorn | Öka antalet turister eller vinsten per gäst | Sträva efter att göra affärsverksamheten (miljömässigt, socialt och ekonomiskt) hållbar | Upptäcka möjligheter att skapa lönsamma cirkulära flöden och värdekedjor i alla resursflöden genom turismsektorn | Systematisk övergång och anpassning till en cirkulär regim för resurser |
| Konsumtionsekonomi inom turismsektorn | Hedonistiska, lyxiga upplevelser | Lyxiga backpacking-resor till hållbara platser och samhällen. | Hotell och turismtjänster är "levande CE-laboratorier” för att utforska relationer mellan kultur/vardagsliv och miljö | Det får vi se |
| Energiteknik | Fossilbaserad. Ständiga förbättringar av teknisk kapacitet och effektivitet. | Växling till hållbara, icke kolbaserade energikällor. Optimerad energianvändning och minimerad förbrukning. | Växling till hållbara, icke kolbaserade energikällor. Optimerad energianvändning och minimerad förbrukning. | Övergång av alla energisystem till oavbrutet cirkulära energikällor genom regenerering. |
| Avfall | Skapa så lite avfall som möjligt och bortskaffa det så miljövänligt som möjligt. | Skapa så lite avfall som möjligt och bortskaffa det så miljövänligt som möjligt. | Avfall är en "outnyttjad resurs” | System för användning av alla naturresurser är utformade för att vara cirkulära (ständigt återanvändbara) |
| Vatten | Utvinn-använd-rengör-deponera i strömmar och hav och låt ekosystemet återhämta sig naturligt. | Utvinn-använd-rengör så mycket som möjligt i vattenreningsverk. Deponera resten i strömmar och hav och låt ekosystemet återhämta sig naturligt. | Interna gråvattensystem i byggnader. | Cirkulära vattensystem installerade i alla regioner, utformade med separata svart-, grå- och dricksvattensystem. |
| Dominerande affärsmodeller | Tillverkning/leverans av varor och tjänster | Utveckling och tillhandahållande av högteknologiska gröna lösningar och råd | Underhåll, reparation och design med avseende på hållbarheten hos produkter som tillverkas med aktuell teknik. | Integration av cirkulär teknik och flöden av materiella och immateriella resurser |
Genom att beskriva CE på ett enkelt sätt kunde förteckningen över organisationsprinciper med karakteristiska åtgärder presenteras. I litteraturen finns det flera konkurrerande förslag. De mest populära är följande:
3R-principen: Reduction, Reuse and Recycle - dvs. reduktion, återanvändning och återvinning
6R-principen: Reuse, Recycle, Redesign, Remanufacture, Reduce, and Recover, dvs. återanvändning, återvinning, omkonstruktion, återtillverkning, reduktion och återvinning
ReSOLVE – ett alternativt ramverk för affärsåtgärder i en cirkulär ekonomi
Ellen MacArthur Foundation utvecklade grundläggande affärsprinciper ReSOLVE på grundval av 3 CE-principer. Ramverket omfattar 6 vägledande åtgärder:
utveckling/åtgärder mot att använda förnybar energi och material; återvinna, upprätthålla och regenerera ekosystemens hälsa; returnera återvunna biologiska resurser till biosfären.
pdela på tillgångarna (t.ex. bilar, rum, apparater); återanvända eller använda bagagnade produkter; förlänga livslängden och hållbarhet genom underhåll, hållbar design, uppgraderbarhet, etc.
öka produktens prestanda/effektivitet; eliminera avfall i produktionen och leveranskedjan; utnyttja big data, automation, fjärranalys och styrning.
slutning av kretsloppet genom: återtillverkning av produkter och komponenter; materialåtervinning; anaerob nedbrytning; extraktion av biokemiska ämnen ur organiskt avfall.
digitalisera: åtgärder, tjänster, produkter (böcker, musik, resor, onlineshopping, autonoma fordon, etc.)
Byta ut gammalt mot avancerade icke förnybara material; använda ny teknik (t.ex. 3D-utskrift); välja nya produkter/ tjänster (t.ex. multimodala transporter).
Huvudaspekten i övergången till en cirkulär ekonomi är cirkulär affärsmodellsinnovation. En affärsmodell är ett konceptuellt verktyg som används för att visa hur en organisation skapar, levererar och tar emot värde. För att få en cirkulär affärsmodell behöver ett företag inte stänga alla sina resurskretslopp inom företaget. En cirkulär affärsmodell kan också vara en modell där företaget fungerar som en dal av ett större system och bidrar till andra företags cirkulära affärsmodeller som tillsammans skapar ett slutet kretslopp.
Avfall som en resurs
Affärsmodeller som syftar till att använda avfall som resurs kan främja förbindelser främja förbindelser mellan sektorer och mellan cykler genom att skapa länkar för sekundära råvaror.
Affärsmodeller för avfallshantering som är relevanta för SMF inom turismsektorn
Inom de tre turism-baserade verksamhetsområden som behandlas mer ingående i denna rapport, dvs. hotellboende, hotellrestauranger och spa är det märkbart att företagen kan eventuellt anta affärsmodeller för avfallshantering som en del av sin produktlinje.
Hotell kan sälja begagnade textilier och hotellinne, hotellrestauranger kan sälja matsvinn, förbrukat fett och andra köksresurser, medan spa kan sälja s.k. gråvatten med specifika egenskaper samt kemikalier.
Ekodesign
Affärsmodeller som bygger på ekodesign baseras på produkter som tillverkas med färre resurser, med återanvända och förnybara resurser samt med komponenter som håller längre och är enklare att underhålla, reparera, uppgradera och återvinna.
Två övergripande typer av sådana modeller kan urskiljas.
Affärsmodeller som bygger på ekodesign som är relevanta inom turismsektorn
Ekodesign som affärsmodell kan tillämpas för alla möbel- och energirelaterade produkter och apparater, samt konstruktion av hotellanläggningar.
Andra exempel på cirkulära affärsmodeller
CE är en övergång som sker såväl på konsumtionssidan som i samspelet mellan producenter och konsumenter. Främjandet av konsumenternas ansvar är därför avgörande för att öka inköp och använda mer miljövänliga produkter och tjänster. Turism i jämförelse med industrisektorer spelar en viktig roll med avseende på den interpersonella relationen värd-gäst som är en integrerad del av turismen.
Tillväxten av sociala media och konsumentplattformar under de senaste åren är ett bevis på konsumenternas vilja och krav på att engagera sig i ansvarsfulla konsumentbeteenden – och behovet av att göra det som en del av ett engagerat samhälle.
En av de allt oftare förekommande initiativen är gemensam konsumtion. Den baseras på delning, byte, byteshandel, handel eller leasing av produkter och andra tillgångar som mark eller till och med tid. Detta sker ofta i form av direktkontakter mellan konsumenter baserade på webbaserade delningsplattformar.
Möjliga miljöfördelar inkluderar minskad användning av naturresurser, energi och minskade utsläpp i både produktion och konsumtion baserat på längre och intensivare användning av befintliga produkter.
Inom turism kan det vara utlåning av lokala husbilar och husvagnar, tält, hårtorkar, kanoter, cyklar, vilket minskar mängden saker som turister måste transportera från en destination till en annan.
Medverkan av konsumenter i transformationsstrategier kommer sannolikt att växa på grund av tillgång till kunskap om egenskaperna hos produkter och cirkulationsflöden av resurser som är en integrerad del av alla produkter och tjänster.
Turisternas reseaktivitet är ofta intensiv och förenad med höga CO2-utsläpp och föroreningar, eftersom destinationer ofta ligger långt bort från turisternas hemort och resan sker därför ofta med flyg eller bil. När turister anländer till destinationen har de i de flesta fall redan gjort ett betydande koldioxidavtryck som inte kommer att försvinna oavsett hur små de negativa effekterna på miljön som uppkommer genom deras aktiviteter under vistelsen blir. Därför ifrågasätter den resande delen av turismkonsumtion och produktion turismens miljömässiga hållbarhet redan i början.
Överflödig konsumtion av mat, vatten, energi och andra resurser karakteriserar ofta semesterresor. Trots att turismen har potential att uppmuntra övergång till cirkulär och mer hållbar ekonomi – när det gäller både produktion och konsumtion.
Turistföretag kan minska användning av resurser och minimera kostnader genom att följa grundläggande principer (reduktion, återanvändning, återvinning, återhämtning) som en del av deras åtgärder och leveranskedjan t.ex.:
Som en direkt konsekvens av definitionen av turism som tillfällig vistelse på en annan geografisk plats än hemmet definieras turism som närvarobaserad konsumtion av tjänster och upplevelser.
Denna interpersonella relation ger hotellet möjlighet till ”djup”, värdebaserad kommunikation med gästerna och därigenom kanske påverka deras tankesätt och uppförande inte bara under, utan även efter vistelsen. Turismen har förmåga att experimentera med hur det dagliga livet organiseras.
Cirkulär ekonomi kan bli en central del av relationen gäst-värd och kan vara ett sätt att inkludera och engagera gästerna på ett sätt som inte bara är meningsfullt ur ett miljöperspektiv, utan även berikar gästernas erfarenheter genom att låta dem bidra.
På detta sätt kunde hotell, restauranger, konferensanläggningar och alla destinationer organisera sig som ”levande laboratorier av cirkulära ekonomins omvandling” (Transformative Living Labs) där gäster kan uppleva, leka med och radikalt ompröva organisationen av sitt dagliga liv.
Skapande och drift av sådana ”levande laboratorier” kan leda till viktiga processer som omvärdering och acceptans av ny teknik och kulturella värden som överensstämmer med cirkulära idéer. Omvärdering spelar avgörande roll för ändring som måste ske så att turister skulle önska att resa i mer hållbara riktningar.
